MinVision.se

Tips

2011-11-18T04:36:00.000-08:00

Är du, precis som jag, frilansjournalist så ska du absolut besöka den här bloggen. Massor av bra råd och pepp – även för de som varit med ett tag.
Trevlig helg!

Tacksam

2011-11-16T06:16:00.000-08:00

Jag har många gånger tvekat över om jag valt rätt yrke. Var det verkligen journalist jag ville bli? Ofta kommer funderingarna efter ett ovanligt långdraget och monotont uppdrag – men det har aldrig varat särskilt länge.

Även om jobbet såklart inte bara innehåller spännande uppdrag, och även om det finns en massa andra saker som jag också skulle vilja göra i livet, så kan jag inte ångra alla de möten jag har varit med om. Alla människor som delat med sig av sig själva och sina världar. Inte heller kan jag förneka den lycka jag känner när jag sitter med en text. Jag älskar det verkligen – skrivandet, redigerandet, att få berätta. Jag blir helt bubblig bara av att tänka på det. Inte kan jag sluta då!

Jag kanske har haft extra tur – eller så har mina intressen helt enkelt styrt mig åt det hållet – men jag har intervjuat så många intressanta, fascinerande och kreativa människor. Förstå vilket lyxuppdrag, att prata med spännande personer och lära sig massor på kuppen, få nya perspektiv. Dessutom, det finns få saker som ger mig så mycket energi som ett inspirerande samtal, en inblick in en helt annan vardag än min.

Så ja, jag älskar verkligen mitt jobb. Och det är jag oändligt tacksam för.

Lonesome

2011-09-07T07:05:00.000-07:00

Jag är ensam på frilanskontoret hela veckan. Det är ohyggligt tråkigt. Och jag känner faktiskt, nu när det börjar närma sig torsdag, att jag blir lite deppig av alla tomma stolar runt omkring mig. Åh, vad jag behöver mina jobbarkompisar!

Trots att vi jobbar med helt olika saker och trots att vi under stressiga dagar knappt säger ett ord till varandra så gör de där små sällskapsstunderna en enorm skilland. Frågorna då och då, "vill du också ha en kaffe?", "vad tycker du om det här?" eller "läste du om...?", de påverkar en. Mer än vad man kan tro.

Att jobba självständigt och att jobba ensam är två vitt skilda saker.

Vilodag

2011-08-31T05:09:00.000-07:00

I dag är det en sån där dag. När jag inte får något gjort. Kan inte räta ut tankarna, de fladdrar. Hittar inte fram. Förblir luddiga.

Vänta på massor av besked innan jag kan börja planera och har inte energi nog att använda dötiden till att formulera nya idéer – de senaste dagarna har jag fullkomligt öst ur mig uppslag, kreativ toppform.
I dag tog det slut. Måste kanske vila hjärnan.

Jag hämtar nog sonen tidigt i dag. Ibland är det bästa att kapitulera, vända om och hämta nya krafter.

Stoppklossarna

2011-08-29T02:36:00.000-07:00

Jag har en uppgift som jag väntat alldeles för länge på att göra. Den har legat som en stoppkloss framför mig och varje gång jag hoppat över den, för det har jag gjort ett par gånger (dock alltid med "en väldigt bra" ursäkt), har känslan av dåligt samvete vuxit. Som en kläggig brun smet som lägger sig kring alla andra tankar. Urk.

Ändå har jag inte kommit mig för att sätta igång. Kanske mest för att det inte känts roligt (saken är den att jag redan gjort uppgiften en gång förut, den var redo för leverans, och så dog hårddisken. Allt borta. Bara att göra om.) men lite också för att det är tidskrävande och att jag har känt att jag måste göra annat mer brådskande, och inkomstbringande, först.

Men frågan är ändå om jag inte tjänar på att bara ta tag i det nu och göra klart allt. En gång för alla. Låta det ta den tid det tar och sedan njuta av känslan av att det är färdigt. Inte minst för att jag säkert kommer bli mycket mer effektiv överlag när den där obeghaliga stoppklossen inte ligger i vägen hela tiden. Det är inte klokt vad mycket såna kan påverka en.

När det funkar, och lite om jante

2011-08-25T05:17:00.000-07:00

Jag älskar när tankemetoder fungerar. När jag bestämmer mig för något – till exempel för att bli mer effektiv, visualiserar hur jag ska jobba när jag är sådär duktig och snabb – och så blir det verkligen så! (Har jag förresten gjort det klart för er att jag har pysslat ihop den här sidan för att jag behöver den själv? Jag använder ofta metoderna här till höger.)

Egentligen är det ju inte dugg konstigt att visualisering fungerar. Jag menar – ingen tycker ju att det är märkligt att någon som inte tror på sig själv inte lyckas med sina mål. Att inte tro på sig själv är ju som att visualisera sitt misslyckade, eller hur?

Problemet är väl att det ofta är lättare sagt än gjort att tro på sig själv och sina egna idéer. Särskilt i vår kultur där jante ligger som en tungt täcke över oss. Vem är jag att tro att just jag är så bra?

Jag låter Nelson Mandela svara på den frågan.

"We ask ourselves, who am I to be brilliant, gorgeous, talented, and fabulous? Actually, who are you not to be? You are a child of God. Your playing small doesn't serve the world. There is nothing enlightened about shrinking so that other people won't feel insecure around you.

Allt börjar med en tanke. Och fokus. Kör hårt. Det blir så mycket roligare då.

Spretiga dagar

2011-08-23T07:08:00.000-07:00

I dag har det varit en sån där dag när ingenting blir gjort. Eller jo, lite kanske. Men inget av vikt. Halva dagen gick åt till att skicka fakturor, hitta VAT-nummer, svara på mail och kolla upp diverse flyg-, buss- och tågresor samt reka barnvakter (mitt ständiga, tar aldrig slut) så att jag ska kunna åka till bokmässan och göra reklam för en bakbok jag har varit delaktig i.

Nyttiga saker alltihop (inte minst skicka faktura) men jag har knappt hunnit med något sälj alls. Och det är ju det jag alltid vill hinna mer av. Jobb har jag, men jag vill ha fler kunder och har dessutom så många idéer på lager som jag vill få ur mig.

Och som vanligt, precis när jag kommit igång med det roliga, det riktiga jobbet, tar arbetsdagen slut och jag ska hämta på dagis.

Jag måste verkligen bli mer effektiv. Kanske ska läsa den där 4-hour Workweek-boken ändå. Verkar ju bra. Börjar dock med att visualisera mig check-check-checksnabb. Från och med i morgon bitti.

Peppapp

2011-08-13T09:09:00.000-07:00

En del av mig tycker att Olof Röhlanders Peppapp är fantastiskt fånig. Hallå liksom, han säger att jag är bra och snygg, att jag kan och kom igen nu men har aldrig träffat mig. Höjden av tomma ord, varför skulle jag lyssna på det? Dessutom är det hissmusik i bakgrunden, huvva.

Men ändå. Jag ler ju när jag lyssnar på det. Blir lite glad. Vill höra en till. Och så tänker jag varför inte? Ibland är det ändå lättare att lyssna på någon annan än sig själv, även om det bara röst i en app.

Om att vara rädd

2011-08-12T05:16:00.000-07:00

När jag tänker på hur många idéer jag har haft som det inte blivit något med blir jag förbannad. På mig själv mest, för att anledningen till ut-i-sanden-rinnandet oftast berott på att jag har varit rädd. Då, när jag precis fått idén hade jag säkert massor av förklaringar till varför det var bäst att inte kontakta den där människan, våga lägga tid på att definiera idén, berätta om den för någon annan – men innerst inne vet jag ju att det var rädsla och inget annat som hindrade mig. Rädsla för vad andra ska tycka. För att misslyckas. Verka dum.

Samtidigt, när jag tänker på vad jag på riktigt är rädd för... Att dö. Eller nej förresten, att inte ha levt när jag väl dör. Jag vet, nu drar jag stora växlar här och det finns risk för klyschparad, men det här är viktigt. Vi lever nu, i dag, och det är i dag vi har tid att göra det vi drömmer om.

Varje dag som jag fegar ur gör jag mig själv en otjänst, det är ju så mycket roligare att våga. Och varför fegar jag egentligen? För att någon ska skratta åt mig? För att folk ska tycka att jag är idiot? För att ingen någonsin ska anlita mig igen? Jo. Visst.

Från och med nu ska jag skita i det. Köra på ändå. Jag kan ju, det vet jag. Och gör jag dåligt ifrån mig är inte det hela världen det heller, bättre nästa gång osv osv. Skratta åt mig bara, jag kan skratta med och ta till mig och bli bättre istället för att känna mig liten. No worries.

Så, höstlöfte: Våga ännu mer. Varje dag. Hela tiden. Ha roligt som fan.

Spånade lite

2011-07-15T05:27:00.000-07:00

Jag älskar spånmöten. Hade precis ett med min kära kontorskollega K och vi kom på så många bra idéer. Som helt säkert kommer att leda till andra bra idéer. Och till nya, och nya och nya.

Och allt det här gör vi alltså dagen innan min semester börjar... Jag som tänkte försöka släppa jobbet och vila.

Fet chans.

Kan knappt tro det..

2011-07-14T06:26:00.000-07:00

...men snart ska jag ha semester. På riktigt. Och kan ni tänka er, jag är nästan helt klar med allt det där jag ville vara klar med innan jag lägger upp fötterna den här sommaren. Jag har avslutat alla projekt jag jobbat med under våren, rensat min inbox, betalat alla räkningar, jag har skickat ut alla fakturor och jag har mailkonverserat klart med alla som väntat på svar från mig.

Det enda som saknas nu är att göra en ordentlig planering inför hösten. Att få ordning på alla idéer jag har, spalta upp dem och bestämma vilka som ska skickas när och till vilka tidningar. Men jag har en dag till på mig och det räcker fint.

Åh hjärna, snart ska du få slappna av!
(Fast om jag känner mig själv rätt så sitter jag med min idébok och skriver redan på färjan mellan Tyskland-Sverige. Bra så).

Ideas Island

2011-05-09T05:00:00.000-07:00

Alltså, kolla in det här. Interesting.org-bröderna Teo och Fredrik Härén har gjort det igen. Deras nya idé: Låna en paradisö och jobba på dina idéer i en inspirerande miljö. Helt gratis.

Gilla på den.

Pitchingtajm

2011-05-02T05:38:00.000-07:00

Nu är det dags. Jag måste pitcha idéer. Den senaste tiden har jag haft så mycket att göra att jag helt enkelt inte hunnit sälja något men nu går inte det längre. Brainstormar jag inte nu kommer jag att vara uppdragslös och inkomstlös i juni. Not good.

Det här både älskar och avskyr jag med mitt jobb. Älskar att min inkomst kommer så direkt från mina idéer. Att jag tjänar pengar genom att hitta på. Avskyr stressen att behöva vara kreativ på beställning. Att inte veta hur min ekonomi ser ut nästa månad.

Ah well, hittills har det gått bra och fördelarna överväger helt klart nackdelarna. Och bättre ska det gå, jamen! Målet är förstås att inte behöva sälja särskilt mycket alls – det är trots allt ett ganska ineffektivt sätt att tjäna pengar på i och med att frilanslönerna knappast är något att hurra för.

This is where the magic happens.

Morgonstund

2011-04-29T00:07:00.000-07:00

In på kontoret, hörlurar på.
Musik. Ambient.
Dagens uppgifter: Tre guidetexter, tio kortisar om bröd. Lägga sista handen vid en längre text och skicka till redaktören.
Om jag hinner, få iväg några fakturor.

Det är fredag.
Nu kör vi.

Vi gör mer än vi tror

2011-04-27T02:46:00.000-07:00

I dag har jag pratat med min kontorskollega K om det här med att vara en doer. Vi är båda småbarnsföräldrar som pusslar som bara den för att få tiden att räcka till och vi går båda runt med en känsla av att ha tusen idéer men ingen tid. Och en frustration över att det känns som att vi mest pratar om allt vi vill göra.

Vad vi glömmer är att vi faktiskt gör MASSOR. Saker som vi inte ens tänker på är riktiga doergrejer. Vardagliga saker, men som ändå är ganska coola bedrifter när man funderar lite på det.
Några exempel:

1. Vi har startat upp ett frilanskontor med allt vad det innebär (hitta lokal, fixa alla papper för att få ett kontrakt för lokalen, inreda den och hitta och välja hyresgäster).

2. K har skolat in sin son hos dagmamma samtidigt som hon har startat upp frilanskontoret OCH sitt företag OCH renoverat om hemma.

3. Jag har startat upp mitt företag igen efter en ganska lång mammaledighet och har på ganska begränsad tid lyckats få igång flera roliga projekt och dessutom sålt in en hel del artikelidéer. Däremellan har jag tagit flera tv-uppdrag både i Sverige och här i Berlin. Och just det, jag har också köpt en lägenhet som inte är byggd än, arbetat fram en planritning för den och planerat allt från kakel i badrummen till golv och dörrtyper. Ganska mycket jobb med det faktiskt.

När man drömmer stort är det lätt att glömma alla småsaker som man faktiskt gör, hela tiden. Och lyckas med. Hurra för oss!

Vårt fina kontor som vi sitter på nu. Med hund och allt.

Citatet

2011-04-21T02:40:00.000-07:00

"I quit being afraid when my first venture failed and the sky didn't fall down."

Allen H. Neuharth
Grundare av USA Today

Få pengar till din idé

2011-04-20T01:41:00.000-07:00

Det här gillar jag! På wefund.co.uk kan du som har en kul idé men inga pengar berätta om projektet och få folk att donera en slant för att det ska bli verklighet. Jag ska snart gå på en releasefest här i Berlin för en ny modetidning, Œ Magazine, som förmodligen inte skulle ha blivit av om det inte vore för We fund. Bra grej!

Här är tidningens presentationsvideo.

It's really happening, baby.

2011-04-18T03:55:00.000-07:00

Jag är så glad. Och rörd och tårögd för att det går så bra för min visdomskälla, trygga punkt och bästa vän sen typ jämt. Hon heter Sara och har, tillsammans med Mats Strandberg, precis släppt sin första bok. Den heter Cirkeln och är fantastisk. På riktigt. Inte bara hypad. Den är bra, bra, bra. Och första delen i en trilogi. Lycka! Det kommer mer.

Hur många nätter har inte Sara och jag suttit och drömt om framtiden? Ätit alldeles för mycket glass medan vi vänt och vridit på vad som är förnuftigt, vad som känns bäst. Hur ofta har vi inte tvivlat på våra val? Peppat varandra, sagt att "en vacker dag, det kommer, det kommer". Och nu är hon där, i framtiden. I visionen.
Så rätt. Så välförtjänt. Och så inspirerande.

Ibland blir allt precis som det ska.

Läs hyllningen av boken i DN.
Läs Bokhoras intervju med Sara.
Kolla in Saras blogg.
Köp boken!

Medan tiden går

2011-04-18T01:52:00.000-07:00

Det snurrar i huvudet. Vad var det jag skulle göra nu? Listan var ju så lång! Var är listan? Vad var det som var viktigast? Bokföringen, just det. Förbereda en intervju. Skriva ut en annan, och så den där texten. Just ja. Det kommer sakta tillbaka.

Men ställtiden, gott folk. Jag avskyr ställtid. Jag vill vara effektiv nu.

Stora val, jajemen

2011-04-05T02:38:00.000-07:00

I dag hälsar Bob Proctor i sitt dagliga citatutskick att "The choices I make today will determine the rest of my life!", det är nån annan supercoach med väldigt vita tänder i USA, Ginny Dye, som sagt det.

Jahapp, ok. Då tar jag och bestämmer mig för något alldeles fenomenalt i dag dårå. Till exempel att jag ska skriva två helt fantastiska artiklar innan dagen tagit slut. På så sätt får jag kanske ännu fler uppdrag, och ju fler uppdrag jag får desto fler människor möter jag och hey – alla vet vad som kan vad hända när man möter nya människor.
Magic.
Nya idéer, nya projekt, nya pengar, nya upplevelser, nya bedrifter, nya länder, nya språk. Till exempel.

Så får det bli. Två fantastiska artiklar coming up. You never know.

Blä.

2011-04-04T04:57:00.000-07:00

I dag är en dålig dag. Kallt ute, kallt på kontoret, vattnet till kaffemaskinen är slut (vi måste köra med köpevatten, det i kranen kalkar igen apparaten), plånboken glömd hemma och printern är trasig. Sur, är jag. Sur och med en begynnande kaffeabstinenshuvudvärk. Blä.

Så då gäller det att ta sig ur gruffandet och bli munter igen alltså. Inte för att man alltid måste vara glad, det kan vara rätt skönt att vara sur då och då, men för att jag ska få någonting gjort. Jag är så ineffektiv när jag tjurar. Så vad gör jag?

1. Tvingar hit maken med plånboken.
2. Köper vatten.
3. Gör kaffe.
4. Sätter på kära fasterns spotfifylista "En solig dag" (första låten är Lollipop).
5. Börjar med bokföringen för 2010 (största dåliga samvetet nu. Lika bra att få det gjort så att jag kan koncentrera mig på de roliga sakerna sen).
6. Tänka på att min son har hittat en ny kärlek - farmors regnmössa. Och att jag ska äta middag ute ikväll. Och släppa en bok. Och skriva fyra roliga artiklar den här veckan. Och har världens bästa kontor att sitta på. Åtminstone när det är varmt.

Wish me luck.

”Man måste tro på sig själv och kämpa"

2011-03-31T05:28:00.001-07:00

Ung och oerfaren men med en brinnande lust att hjälpa andra. Nikoo Bazsefidpay gjorde det som ingen annan i Sverige orkat ta tag i – hon startade en hjälporganisation för bättre tandhälsa i fattiga länder.

Nikoo Bazsefidpay vankade av an i säkert tio minuter innan hon knackade på dörren till studierektorns kontor på Karolinska institutet för att berätta om sin idé. Vad skulle han tänka? Hon, bara 23 år gammal och inte ens färdigutbildad –skulle hon verkligen kunna starta en hel organisation? Men så tog hon mod till sig och gick in.

- Och han var bara positiv! Det var en sådan lättnad, jag blev verkligen stöttad från början, säger Nikoo.

Studierektorn presenterade henne och idén för några andra lärare på skolan, de ville gärna hjälpa till och snart hade flera kurskompisar också hoppat på tåget. Planerna blev allt mer konkreta. Något som saknats länge, en svensk version av organisationen Tandläkare utan gränser var på gång.

Från början handlade det bara om att Nikoo ville jobba som volontär efter examen. Samla på sig erfarenhet, komma ut i världen, hjälpa andra människor. När tiden närmade sig kontaktade hon Läkare utan gränser men fick veta att de inte bedrev någon verksamhet inom tandvård – och det var någonstans där som idén till Tandläkare utan gränser kom till. Nikoo kontaktade Tandsundhet utan gränser, en dansk organisation, och åkte med dem som volontär till Filippinerna.

- Jag fick så mycket inspiration och lärde mig massor om hur volontärorganisationer fungerar. Resan gav mig den bekräftelse jag behövde på att min idé om en svensk motsvarighet skulle fungera.

Väl hemma igen såg Nikoo till att det gick snabbt,

- I ett så här stort projekt är det viktigt att saker inte får ta för lång tid, då stannar det upp, säger hon.

Hemsidan fixades och det blev offentligt att organisationen hade startats. I samband med att projektet blev känt hörde flera tandläkare av sig och berättade att de hade haft samma tanke i tio år men att det inte blivit av.

- När man ska starta en sån här grej behövs det en igångsättare, en person som inte är rädd för alla utmaningar som ligger på vägen. Men personen kan inte jobba ensam utan måste ha stöd. Jag har haft allt det där – utan stödet från mina föräldrar, alla i styrelsen och vännerna som hjälpt till hade jag säkert inte varit där jag är idag, säger hon.

Organisationen arbetar dels med akutvård, dels med preventiv vård. Den senare innebär bland annat att utbilda föräldrar, lärare och vårdpersonal så att de i sin tur kan lära barn hur de ska göra för att få en bättre munhygien. Något som kräver en hel del kunskap och känsla för landets kultur.

- Första landet vi åkte till var Zimbabwe, efter enormt mycket arbete förstås. Det går inte att förstå hur mycket det är att göra innan man kan köra igång med något sådant här, så mycket detaljer! Vi var ju dessutom tvungna att hitta sponsorer som kunde finansiera och skicka ner allt material och alla instrument som volontärerna skulle behöva, berättar Nikoo.

I dag, bara två år efter att organisationen startades, har Tandläkare utan gränser redan hjälpt tusentals människor och flera nya resor är på gång. Lätt har det inte varit, men väl värt allt jobb.

- Jag har levt lite som i en bubbla sen jag satte igång allt. Det har varit otroligt mycket men jag har aldrig känt att jag inte orkar eller att jag vill ge upp. Det räcker med att tänka på alla personer vi har hjälp, och ska hjälpa i framtiden. Gör jag det får jag hur mycket energi som helst.

Nikoo beskriver sig själv, inte helt otippat kanske, som målinriktad med en förmåga att fokusera på det positiva.

- Det där har jag fått från mina föräldrar. När Tandläkare utan gränser fortfarande var på idéstadiet hade jag skrivit en lång lista med fördelar och nackdelar. Jag ville få råd av mamma och pappa, men de sa bara ”Nikoo, riv bort nackdelarna nu och tänk på fördelarna istället”. Det är typiskt dem. De har lärt mig och min syster att ingenting är omöjligt, verkligen ingenting, säger hon och fortsätter.

- Jag tror att vi människor har så mycket mer kapacitet än vad vi tror. Allt handlar om hur man bygger upp sig själv inombords. Den som verkligen tror på sin idé kan göra vad som helst, verkligen vad som helst.

Iphonehotet

2011-02-21T06:44:00.000-08:00

Under arbetstid är min iphone ljudlös. Jag har bestämt mig för att bara kolla mina mejl, sms och facebookmeddelanden på bestämda tider. Däremellan vill jag inte höra hur det plingar en gång i minuten – fokuset försvinner på en gång jag får ingenting gjort. Och det går inte nu. Jag måste hinna med mycket på väldigt få timmar, annars blir det inget klirr i kassan. Effektiviteten är min nya bästa vän. Min ekonomis bästa vän. Färre ljud från min telefon betyder mer pengar på kontot.

Ännu mer om listor

2011-01-17T02:54:00.000-08:00

Jag har precis podlyssnat på en bra dokumentär. Den heter "Livet är en lista", sändes i P4 och handlar om en tjej som skriver listor på precis allt. Hon är, precis som jag, frilansjournalist och har alltid mycket på gång samtidigt och listorna blir ett sätt att behålla ordningen, kontrollen och lugnet.

Jag kände igen mig, yep. Jag skriver listor på det mesta, jag älskar listor. Utan dem skulle jag aldrig få struktur på min spretiga vardag och jag tycker verkligen att listskrivandet är ett fantastiskt verktyg för att få saker gjorda.

Men, precis som tjejen i dokumentären händer det ganska ofta att jag i min duktighetsiver skriver upp lite för många punkter på min lista, saker som egentligen inte är så viktiga. Och så misslyckas jag med att bocka av allt (för att det egentligen var fysiskt omöjligt att fixa hela listan på en dag) och känner mig misslyckad, hur smart är det? Nej, som med allt annat så gäller det att inte låta listskrivandet gå överstyr. Balansen, gott folk. Balansen...

Lyssna på programmet här.

Mindmapping, bra grejer

2011-01-11T12:32:00.000-08:00

Foto: Dean Meyer

Det kan ju lätt bli lite snurrigt när en nytt projekt är på gång - idéer ska formuleras, andra människor ska kanske engageras, pengar lånas, planer skrivas, investerare övertalas, lokaler hittas, saker köpas. Kort sagt, vad än projektet handlar om måste ofta mängder av idéer och tankar smältas ner till något genomförbart. Snurrigt.

Vid sådana tillfällen kan lite hederlig mindmapping vara på sin plats. Nuförtiden finns det ju massor av finfina verktyg i form olika appar och datorprogram. Här har jag hittat ett bra blogginlägg som tipsar om femton schyssta mindmappingverkyg för telefonen eller datorn. Kolla in och välj den som passar dig. Eller använd papper och penna, det går ju också bra.

Åh vad det är ohyggligt tråkigt att jobba ibland....

2011-01-10T13:11:00.000-08:00

Jag mailar och mailar och mailar och mailar och mailar. Jag vill inte maila längre. Jag vill ut och träffa folk. Göra spännande intervjuer, skriva långa reportage. Men det kommer, måste bara hålla ut lite till. Jag vet ju det.

Frilanslivet går upp och ned, det är segare än segt vissa dagar och alldeles underbart ljuvligt andra. En sak är säker, när jag väl gör det jag älskar mest är jag väldigt lycklig. De stunderna är värda minst några timmars mailande till. Så jag tänker på det och fortsätter.

Alla dessa lyckade överduktiga människor

2011-01-09T05:01:00.000-08:00

Tycker inte du också att det kryllar av übermänniskor? Asså, sådana där som lyckas göra allt under samma period i livet - skriva böcker under mammaledigheten, göra karriär som typ jurister samtidigt som de startar upp någon helt fantastiskt behövd hjälporganisation eller driva hundra framgångsrika bloggar vid sidan av familje- OCH yrkeslivet- OCH extrajobbet som yogainstruktör eller liknande.

Nu vet nog de flesta av oss innerst inne att den här typen inte alls är så vanlig, det bara berättas om dem mer än om oss medelmåttor, men frågan kvarstår ändå – de som ändå lyckas vara sådär extremproduktiva, hur sjutton gör de för att få sina liv att gå ihop? Och hur orkar de?

För visst måste vara det så att en übermensch aldrig slöar? Inget slappande på kvällarna, inget meningslöst surfande, inget lägga sig i tv-soffan efter en dag full av jobbande, hushållssysslor och skrikande barn. Tidiga morgnar, sena kvällar – ni hör, sådär orkar i alla fall jag inte hålla på.

Om jag inte gör något jag älskar förstås. Då blir saken helt annorlunda.

Och det är just det det handlar om - att lägga vår tid på saker vi brinner för, som ger oss mer energi än vad de tar och är det något de här superlyckade effektivitetsundren kan lära oss vanliga drömmare så är det att sluta ägna oss åt sånt vi egentligen inte bryr oss om. Att aktivt välja vad vi vill göra istället för att låta livet flyta förbi. Att gå efter lust och glädje och våga göra slag i saken.

Väljer vi vårt liv mer aktivt tror jag att även vi normalenergiska människor kan få loss åtminstone några extra timmar för att göra det vi brinner för. Det gör oss knappast till übermänniskor men kanske lite gladare och med några fler kul projekt i bagaget.

Jag är frisk och stark och snygg. Eller nåt i den stilen.

2011-01-06T13:30:00.000-08:00

Min gamla kompis Maria använde sig nyligen av Facebook för att uppmana fler att skriva affirmationer, alltså budskap till dig själv som beskriver hur du vill att något i ditt liv ska vara. Några exempel kan vara "jag lever i välstånd och överflöd", "jag har ett ljust och lyckligt hjärta" eller kanske "jag värdesätter mitt liv - tack för livet!".

Jag har alltid tyckt att det känns rätt smetigt med affirmationer, lite väl nyandligt och amerikanskt sådär och har inte kunnat ta "jag är harmonisk och lycklig"-lappen på kylskåpet riktigt på allvar. Men så kom Marias statusrad och jag tänkte ett varv till.

Också en affirmation. Från fromkeetra.

Är det inte så att jag tidigare faktiskt har blivit hjälp av affirmationer utan att tänka på det? Det har flera gånger i mitt liv hänt att jag bestämt mig för att något ska hända så på djupet att jag faktiskt tyckt att min önskedröm till slut känts mer naturlig än situationen i mitt (då) nuvarande liv. Och det är väl en slags affirmation? Att bestämma sig för något och sedan tänka på det så ofta att drömmen blir en självklarhet. Och så småningom sann.

Hur som helst, jag har bestämt mig för att ge affirmationslapparna en ny chans. På mitt sätt, med formuleringar som är mina och som känns naturliga för mig. Gör jag så är jag övertygad om att Maria har helt rätt i det hon skrev på Facebook – att det finns en otrolig kraft i affirmationer. Vår verklighet formas till stor del av våra tankar och varför inte låta ett gäng lappar med sköna meningar hjälpa oss att bryta gamla tankemönster, påminna oss om vad vi vill och styra oss i rätt riktning?

Och årets första blogginlägg får bli...

2011-01-01T14:20:00.000-08:00

...en länk till en krönika som ekonomiprofessorn och författaren Micael Dahlén har skrivit.
Kort sammanfattat: Våga ge dig på det nya, hoppa! Eller åtminstone skutta lite. Livet blir så mycket roligare då.

Ett jobbigt jobb är fel jobb

2010-12-31T03:55:00.000-08:00

Läste precis senaste numret av Passion For Business och intervjun med Mikael Söderlindh, en av grundarna till succéstrumpföretaget Happy Socks. Vilken energi han verkar ha!
Återigen blev jag påmind om hur otroligt viktigt det är att ha roligt och göra det man brinner för i sitt jobb. Ett jobb ska inte vara jobbigt.

Eller för att säga det med ett Mikael-citat: "Du är på fel ställe om du inte ser fram emot jobbet en söndagskväll".

Det blir så kul man gör det.

Jaa! Mera listor!

2010-12-06T04:06:00.000-08:00

Foto: Sahl Good e

Jag måste sluta skriva om listor hela tiden, jag känner att jag börjar bli lite tjatig, men snälla bara en till. Ok?

Som frilansare är det lätt att bli ostrukturerad - särskilt under perioderna när uppdragen är få och det mest handlar att sälja artikelidéer. Det är så otroligt lätt att halka dit och gå och fika istället för att göra något som kan leda till uppdrag. Och särskilt lätt är det när jag inte ha råkoll på vad jag ska göra. När "jag kanske borde kolla med den personen"-tanken blandas hej vilt med "åh det skulle bli en bra bok, tror jag, kanske. Nån gång".

Det är svårt att vara chef över sig själv och hitta på sina egna uppgifter men, MEN, det är så mycket lättare när man skrivit en lista!

Så alltså, jag börjar varje morgon med att skriva ner vad det är jag ska göra under dagen. Gärna i den ordning jag vill göra sakerna. Jag ställer inga orimliga krav på mig själv, det är bättre att hinna med mer än för lite (det lämnar dessutom en skön nöjd-med-mig-själv-känsla när jag stänger ihop datorn för dagen). Och så betar jag uppgifterna, en efter en, tills arbetsdagen är slut. Check, check, check!

Struktur och disciplin, det är grejer det.

Sortera bland kraven

2010-12-03T02:25:00.000-08:00

När huvudet känns som en stor stressboll, när kraven har hopat sig och varken tiden eller energin räcker till längre - då gäller det att andas in, andas ut och sen, som vanligt, sätta sig ner och skriva en lista. I love listor.

Radda upp allt du känner att du måste göra och gå sedan igenom grej för grej, konkretisera det som ska göras så mycket det bara går. Fundera samtidigt över vem det egentligen är som sätter kraven och måste det verkligen bli så himla perfekt?

Mer koll på vad som ska göras och insikten om att jag inbillar mig att jag ska göra underverk utan vare sig tid eller energi brukar göra att det känns lättare. Allt måste inte bli super. Och måste det det så kan faktiskt inte allt bli super på en gång. En sak i taget. Andas in, andas ut.

Foto: Brittney Bush

Gå in i det som känns jobbigt

2010-12-02T08:44:00.000-08:00

Jag fick ett bra tips för inte så länge sedan. Det var från en tjej som var mitt uppe i en jobbsökarprocess och hon berättade att varje gång hon känner obehag för något, som till exempel att ringa ett läskigt samtal, brukar hon istället för att skjuta tankarna ifrån sig ta tag i dem och verkligen gå in sin rädsla. Hon föreställer sig hur det skulle kännas om det hon är mest rädd verkligen skulle hända.

Resultatet är oftast att obehaget nästan försvinner. Dels för att det scenario hon är rädd för med allra största sannolikhet inte kommer att hända och dels för att hon istället för att ha en diffus räddkänsla inom sig har satt fingret på vad det är som skrämmer henne. Och att ha koll på läget gör det alltid lättare att ta sig vidare. Tycker jag i alla fall.

Pårebara!

2010-12-01T05:35:00.001-08:00

Jag säger som kloka författaren Jenny Åkerman: Hate it? Do it!
Alla de där jobbiga småsakerna som bara måste ur världen för att ditt projekt ska leva vidare - som att ringa läskiga samtal, skriva in tråkiga siffror någonstans eller ta kontakt med någon person som du blir jobbigt blyg inför.
Gör dem bara. Hur jobbiga de än känns.

Och gör dem på en gång. Inte i morgon, inte nästa vecka.

Blev det ändå inte av? Men skärpning! Var hård mot dig själv. nu Ska det bli nåt, pårebara!

Mer om Jenny Åkerman kan du läsa här.

Jag är rädd för att misslyckas, eller lyckas

2010-12-01T04:04:00.000-08:00

Att vara rädd för att misslyckas är inte konstigt - mycket kan stå på spel, stora saker kan vara på gång. Av samma anledningar är det heller inte konstigt att vara rädd för att lyckas. Det är läskigt med förändringar!

Den här övningen kan hjälpa dig att få större kontroll över vad som skrämmer dig och på så sätt göra det lättare för dig att hantera din rädsla.

4-mat. Mer kontroll, mindre rädsla
Utvecklad av Bernice McCarthy

Rita två streck, som ett kors så att det blir fyra öppna rutor. Skriv sedan frågorna nedan i varje ruta.
Vänstra övre hörnet: Vad kan hända om jag gör det?Vänstra nedre hörnet: Vad kan inte hända om jag gör det?Högra övre hörnet: Vad kan hända om jag inte gör det?Högra nedre hörnet : Vad kan inte hända om jag inte gör det?

Börja med ruta i det vänstra övre hörnet och ställ frågan i rutan till dig själv. Var ärlig i ditt svar. Formulera dina rädslor, men också dina förhoppningar. Skriv ner det du kommar att tänka på om det känns bra.

Gå vidare till det vänstra nedre hörnet. Ställ frågan till dig själv. Formulera vad som inte kommer hända om du ger dig i kast med ditt projekt, med dig själv och med din omgivning.

Högra övre hörnet. Nu kan det börja kännas lite förvirrande med de snarlika frågorna, men även om de känns snarlika ge de ofta ganska olika svar. Ställ dig nu frågan vad som händer om du inte gör det du drömmer om. Hur skulle det påverka dig och din omgivining?

Sista frågan, högre nedre hörnet. Formulera vad som inte kan hända om du inte gör det du vill göra? Om du låter ditt projekt rinna ut i sanden, vad kommer då inte att inträffa?

När du har svarat på alla frågor har du på ett strukturerat sätt benat ut dina tankar kring projektet.
Förhoppningsvis har du fått en klarare bild av vad det är som skrämmer dig. Gå vidare med dina tankar, diskutera dem med någon annan. Kanske hjälper det dig dig att komma vidare?

Jag vill bli mer effektiv

2010-12-01T04:01:00.000-08:00

Ta bort allt som stör

Vad skulle hända om du inte hade något som distraherade dig när du arbetar? Ingen mobiltelefon som ringer, inga mail som trillar in och inga andra människor som vill umgås. Inget ostädat skrivbord, inga postitlappar, inga smutskläder, dammhögar och ingen mat som borde tas fram för tining inför middagen.

Om inget av det här fanns, skulle du bli mer effektiv? Förmodligen. Utan distraherande moment är det lättare att fokusera och komma in i det berömda "flowet".

Så skärma av dig från omvärlden, städa ditt skrivbord, gå och kissa och stäng in dig i ett par hörlurar. Markera för de runt omkring dig att du behöver vara ifred och bestäm dig för innan du sätter i gång hur länge du ska arbeta. Med en tydlig tidsgräns är det ofta lättare att arbeta effektivt. Påminn dig själv om vad du vill uppnå med ditt arbeta och smaka på hur det kommer att kännas när du är klar.

Så. Nu är det bara att börja.

Visualisera dig effektiv
Övningen utformad av Steve Pavlina
Översatt av Johanna Paues Darlington

Den här övningen går ut på att visualisera vad du vill åstadkomma innan du börjar arbeta. Visualisering är en vanlig metod inom sportcoachningen, och kan vara riktigt effektiv. Gör övningen antingen precis innan du somnar på kvällen, eller på morgonen när du vaknar. Den tar ca 5-10 minuter att göra.

Sätt dig bekvämt. Blunda. Föreställ dig den kommande dagen som en film. Se vad som händer i kronologisk ordning, men spela filmen snabbt, i fast forward.

När du ser din dag spelas upp framför dig, var uppmärksam på vilka känslor som dyker upp. Känns det du gör ”i din film” roligt? Härligt? Tråkigt? Jobbigt?

Låt det vara som när du går på bio, filmen spelas upp framför dig, du kan inte kontrollera vad som händer och du reagerar på det du ser med antingen positiva eller negativa känslor. Det här kan vara svårt i början, men blir lättare ju oftare du gör övningen.

Om du upplevt negativa känslor, som stress eller ångest, när du ”tittat på filmen”, gå tillbaka i händelseförloppet och ändra på dagen. Om du måste göra något du inte vill låt säga tråkigt pappersarbete, bestäm dig för att göra något du tycker är roligare efteråt, eller blanda upp det tråkiga med att ta en skön promenad.

Lägg gärna till musik du tycker om till din film, god mat… Gör om din film om dagen tills du är helt nöjd med den. Glöm inte att låta din dag få ett lyckligt slut! Detta är mycket viktigt, riktig feelgoodkänsla ska det vara. Du har trots allt gjort allt det du skulle och kan känna dig nöjd och lättad i slutet av filmen. Det kan vara något så enkelt som att föreställa dig själv ligga i sängen med stort leende på läpparna.

När du tycker att din dag känns tillräckligt bra, tryck på din inre ”sparaknapp”. Säg ”spara” högt, så att alla dina sinnen är överrens om att det här är din kommande dag.

Ofta blir inte den riktiga dagen precis som du föreställt dig, det som du trodde skulle vara så tråkigt kanske inte var så tråkigt ändå, kanske kom du in i ett flow som skulle avbrytas om du tog den där promenaden mitt på dagen. Det viktiga är inte att göra precis som du bestämt dig för i din film, det viktigaste är att du får det du ville ha gjort färdigt.

Snabbvarianten

Sätt dig ner och skriv en lista över det vill ha gjort i dag. Var så konkret du kan. Ju tydligare du är, desto lättare kommer det att vara att ta sig i genom listan. Bocka av listan allt eftersom du klarat av dina uppgifter. En klassiker, men ack så bra.

Jag kommer inte vidare

2010-12-01T03:58:00.000-08:00

När det känns som att du fastnat, inte riktigt vet vad som ska göras härnäst eller som att nästa steg är så outhärdligt tråkigt att det bara inte går att komma igång - då kan det här övningen vara bra. Den är enkel, men effektiv!

Red ut och bena upp

1. Gör en lista på vad det är som behöver göras.

2. Fundera över vad som ska göras först. Gör en prioritetsordning.

3. För varje uppgift, skriv ned exakt vad du ska göra. Ofta handlar den motiga "kommer inte vidare-känslan" om att man inte riktigt har koll på uppgiften. Bryt ned den i så små beståndsdelar som möjligt.
Ett exemepel: Skriv inte bara "ta reda på hur det funkar med bidrag" utan ta reda på HUR du ska ta reda på det, VEM du ska ringa eller maila, och exakt VAD du ska fråga den här personen.

4. Gör det första på listan och njut sedan av känslan av att du nu har återtagit kontrollen över vad som ska göras, hur du ska göra det och av att du kommit igång igen!

Jag kommer inte igång

2010-12-01T03:55:00.000-08:00

Det låter lätt, men kan vara det svåraste av allt. Att börja. Ibland räcker det med att bara vara sträng mot sig själv men ofta är det betydligt svårare än så. Kanske finns det en djupare, psykologisk orsak till varför du inte börjat ännu? Låt inte ännu en bra ide rinna ut i sanden, ta istället reda på vad som hindrar dig och kom igång!

Grundmetoden – bara att börja

Sätt dig ner. Låt det vara tyst omkring dig, eller sätt på musik som inte är alltför medryckande. Om du har mycket som händer runt omkring dig, sätt gärna på dig hörlurar eller öronproppar. Känn efter att du inte behöver gå på toaletten, att du sitter skönt. Se gärna till att du har det ordnat omkring dig. Det gäller att ha så få störande moment omkring dig som möjligt.

Blunda. Se framför dig vad det är du ska göra nu. Låt det gärna vara något ganska enkelt, att börja med den svåraste uppgiften först brukar slutar illa. Tänk på hur det kommer att kännas när du nått dina mål, njut lite av den känslan.

Så, nu är du redo att sätta igång. Kom ihåg – det är viktigt att du börjar med något enkelt först. Fastnar du betyder det ofta att du inte har riktigt klart för dig hur du ska göra. Då får du ändra på ordningen och börja med att ta reda på vad det är du behöver veta för att klara av nästa uppgift istället.

När du gjort det du skulle, njut av känslan. Är du sugen på att fortsätta? I så fall har du definitivt kommit gång.

Swishmetoden – sveper undan ditt motstånd
Utformad av Richard Bandler

Den här metoden ”programmerar” din hjärna att komma över det som hindrar dig att nå dina mål, med hjälp av den här metoden är det lättare att ”bara börja” och inte låta dina hinder ta lika stor plats i ditt liv. Läs gärna all text innan du börjar.

Blunda. Föreställ dig din situation som den är nu. Vad gör du istället för att komma igång? Hur känns det? Vad hindrar dig från att komma igång? Föreställ dig nu ha nått ditt mål. Hur ser du ut? Hur känns det? Var befinner du dig? Vad gör du?

Tänk dig att du ser de två bilderna som i en teveruta, där den positiva bilden ligger som en mindre ruta nere i ena hörnet av den större, negativa bilden. Och nu, låt i ett slag den lilla bilden svepa undan den stora och ta över hela teverutan.

Det är nu bara den stora, positiva bilden som täcker hela rutan. Den lilla är borta.

Kvart för kvart

Tänk vad enkelt det kan vara lura sig själv att arbeta mer effektivt! Det här knepet har alltid funkat på mig, vare sig jag varit omotiverad, trött eller bara allmänt ofokuserad. Det fungerade också alldeles utmärkt på min elvaåriga brorsdotter när hon hade svårt att göra klart sin läxa i tid.

Tänk på vad det är som ska utföras. Bestäm vad du ska klara innan arbetsperioden är över. Sätt sedan ett första delmål som du ska göra under nästa kvart. Se vilken tid det är, eller ställ en klocka (eller gå in på äggklocka.nu) på femton minuter.

Gör det du ska. När kvarten har gått och du är klar med de du föresatt dig, pusta ut en stund. Sträck på dig, drick ett glas vatten. Ta inte en för lång rast bara, högst ett par, tre minuter! Du ska snart inleda nästa kvart. Fortsätt på samma sätt tills du är färdig med det du från början bestämde dig för att klara av.

Jag vill öka min kreativitet

2010-12-01T03:50:00.000-08:00

Alla vinner på att bli mer kreativa. Kreativitet är inte bara att måla vackert eller kunna skriva fina sånger, det är lika mycket att hitta lösningar till vardagliga problem och lyckas göra det tråkiga till en rolig utmaning.

Skriv morgonsidor – rensa hjärnan innan jobbet.
Utformad av Julia Cameron, författare

”För att kunna återerövra din kreativitet måste du först hitta den”. Så skriver Julia Cameron i sin bok ”Öka din kreativitet, den artistiska vägen”. Hennes kanske mest kända tips är att börja varje dag med att skriva. Tre handskrivna sidor ska det vara, varken mer eller mindre. Du kan skriva om precis vad du vill, det behöver inte vara bra skrivet, det behöver inte ens vara läsbart. Huvudsaken är att du skriver.

Genom att få ut alla tankar och få ner dem på papper genomför du en rensning. Du blir av med blockerande tankar som annars skulle störa ditt arbete under dagen.

Övningen kan liknas vid en slags meditation, men upplevs ofta som enklare att få rutin på. Om du inte lever ensam, passa gärna på innan de andra vaknat. Genom att ta dig upp ur sängen varje morgon och skriva dina morgonsidor lär du dig, enligt Julia Cameron, att undvika kritikern inom dig.

Eftersom du inte kan skriva dina morgonsidor på ett felaktigt sätt, så har den kritiska rösten inom dig ingenting att säga till om. Genom att du skriver morgonsidor lär sig den logiska delen av din hjärna stiga åt sidan för den konstnärliga delen. Den del som är fri och lekfull.

Gör såhär:
1. Gå upp lite tidigare än vanligt, en halvtimme brukar vara lagom.

2. Ta fram papper och penna eller kanske en anteckningsboks som du tycker om att skriva i.

3. Börja skriv. om vad som helst och fortsätt till du fyllt tre A4-sidor ungefär.

4. Färdigt!

Byt miljö och få nya idéer.

Det är inte alltid vid sin arbetsplats man är som mest kreativ. Inför varje uppgift, fundera över var du tror att du kommer att utföra den bäst. Kanske är det på favoritkaféet, i en kyrka, eller varför inte hemma hos mamma? Olika uppgifter kräver olika typer av idéer. Vilka idéer som dyker upp påverkas av vilka intryck du får.

Jag vill testa min idé - är den värd att satsa på?

2010-11-30T07:13:00.000-08:00

Gör som Walt Disney - låt din idé passera genom tre avdelningar för att ta reda på om den är genomförbar. Strategin ger dig kontroll över vilka hinder du måste passera för att lyckas och är utformad av Robert Dilts.

Hinder. Lär känna dem, ta dig över dem. Foto: US Army

1. Drömmaravdelningen
Tänk på vad du vill göra. Blunda gärna och se det klart framför dig. Om du vill, skriv ner det. Begränsa dig inte, tillåt dig att vara galen. Ingenting är omöjligt, du kan göra precis vad som helst.

2. Genomföraravdelningen
Fundera nu över hur du ska genomföra din dröm. Vad behöver du för att visionen ska bli verklighet? Mer tid? Mer pengar? Färre konkurrenter? En äkta hälft som är mindre lat än den du har? Skriv gärna ner det du kommer fram till.

3. Kritikervdelningen
Fundera över din dröm, hur den ska genomföras och fråga dig själv ”är detta möjligt?”, ”vad kommer det att krävas av mig” och ”är det värt det?”. Fråga dig också ”vad händer om...” och fundera över vilka lösningar det finns för de problem som kan uppstå.

4. Bli nu återigen en drömmare. Ta med dig dina tankar kring hur din dröm ska genomföras, vilka hinder som kommer uppstå och om det kommer vara värt mödan.
Känns drömmen realistisk nu? Känner det fortfarande luddigt, gör om övningen tills du är helt på det klara kring vad du vill göra, hur du ska göra det och vad som kommer krävas av dig och såklart - om du tycker att det är värt det.

Var ärlig mot dig själv, gå in i projektet med öppna ögon. Gör du det är sannolikheten för att ditt projekt lyckas väsentligt mycket större.

Metod - jag vill något men vet inte vad

2010-11-30T05:58:00.000-08:00

Har du svårt att bestämma dig för vilket yrke du ska satsa på? Den här övningen hjälper dig att ställa bra frågor till dig själv och hjälper dig att komma närmare ett beslut.

Vilka talanger har du?
Utformad av Richad J. Leider, författare och yrkesvägledare

Det finns en gyllene regel när det handlar om att komma på vad man vill ägna sin tid åt: Gör det som du är bra på, det som känns lätt. Hitta din talang.
Författaren och yrkesvägledaren Rickard J. Leider skriver i sin bok ”Alla har ett syfte - upptäck ditt” att alla människor har en talang. Det kanske inte är att spela fotboll som Zlatan eller komma på fantastiska datalösningar som Bill Gates - en talang kan lika gärna vara att kunna lyssna på andra, sätta ihop schyssta smakkombinationer eller att ha en känsla för logisitik.
Howard Gardner, en lärare vid Harvard University har i sin forskning kommit fram till att det finns åtta kärnkategoier som sammanfattar vilka talanger vi människor kan ha. Gå i genom kategorierna och fundera över vilket område du känner dig mest hemma inom. När du sedan väljer vad du ska ägna dig åt är det bra att fråga sig om det matchar det talangområde du befinner dig inom.

Att vara medveten om vad du är bra på är inte bara skönt när det handlar om att välja vad du ska ägna dig åt det stärker också din självkänsla och din övertygelse om att du gör det som är rätt för dig.

1. Lingvistisk/ språklig talang: Är du bra på att uttrycka dig, berätta historier? Tycker du att det är roligt att skriva, leka med ord? Älskar du att läsa?

2. Logisk talang: Använder du siffror effektivt? Gillar du fakta, att räkna, logiska resonemang? I så fall kan din talang vara att du är rationell, kritisk tänkande och resonerande.

3. Spatial /rumslig talang: Tänker du i bilder? Har du livlig fantasi och lätt för att kombinera färger och former i tanken? Kanske är då din talang att du är konstnärligt lagd, att du har lätt för att gestalta dina tankar med färg och former.

4. Musikalisk: Har du ett musiköra, kan sjunga rent och hålla takten? Då kan musikalitet vara din talang.
Kinetisk/fysisk talang: Är du bra på att sporta, dansa eller arbeta med händerna? Då uppskattar du förmodligen fysiska aktiviteter, och kanske är det något fysisk du bör arbeta med för att må bra?

5. Interpersonell/mellanmänsklig talang: Om du tycker om att samarbeta med andra och är bra på att uppfatta andras känslor och behov har du förmodligen en interpersonell/mellanmänsklig talang.
Intrapersonell/inommänsklig talang: Om du gillar att dra dig undan och kontemplera de stora frågorna och har ett behov av att göra meditativa saker kan din talang vara att du är självstyrande och sjävständig. Du har förmågan att vara diciplinerad utan att någon säger till dig du kan motivera dig själv.

6. Naturalistisk talang: Gillar du att dela upp, klassificera och analysera hur saker ting hänger samman? Då kan din talang vara att du har en intuitiv känsla för hur saker hänger samman.

Fake it

2010-11-29T02:26:00.000-08:00

Det här knepet älskar jag. Mest för att det allt blir så mycket roligare men nästan lika mycket för att det funkar så bra.

När du känner att du inte är så kreativ som du skulle vilja vara: Låtsas!

När det blir torka i skallen - föreställ dig att du den mest kreativa personen du kan tänka dig. Att du är den som kallas in när andra inte kommer längre, den som ger råd och pepp och fullkomligt öser ur dig bra grejer. Och om det känns svårt, fråga dig själv vilka idéer du skulle komma på om du var superkreativ. Ibland räcker det att fnurra till tankemönstret en aning för att komma igång.

Barn hämmas inte av några "jag är inte kreativ"-tankar. Klokt.

Städa skrivbordet!

2010-11-19T02:19:00.000-08:00

http://unclutterer.com/

Att sätta sig ner vid ett överbelamrat och stökigt skrivbord och förvänta sig att det ska gå bra att jobba är som att hoppas på att det ska vara skönt att bada vid minusgrader ute. Kvitton, pappershögar, äppelskrutt, visitkort, kaffekoppar och sladdar är distraherande och för att komma in i det där inre flowet vi så ofta längtar efter gäller det att först ha fixat det yttre. Ju mer ordnat du har det omkring dig, desto mer energi och fokus kan du lägga på det du faktiskt ska göra.

Så har du svårt att komma igång, börja med att städa din arbetsplats. Och varför inte använda plocktiden till att mentalt förbereda dig på jobbet du ska utföra när det är rent och ordnat? Så är du fit for fight för jobbet när det väl är dags att börja.

Intervjuad!

2010-11-09T09:24:00.000-08:00

Min föredetta kollega Manfred var i stan och passade på att göra en intervju med mig till sin webbteveblogg kanalen.tv. Check it in!

Brainstormardag

2010-10-26T03:13:00.000-07:00

Projekten avslutade, fakturorna ivägskickade, räkningarna betalda, skrivbordet städat, kaffet intaget. Det är nu det ska ske. Dags att plocka fram det kreativa tänket och komma på massor, och då menar jag massor, av nya idéer. Intressanta artiklar, jobbmöjligheter, nya projekt. I dag ska jag brainstorma hela dagen! Eller, nja, kanske inte hela dagen men åtminstone i två timmar till innan det är dags att hämta på dagis.

Jag älskar de här ögonblicken, även om de också skrämmer mig. Jag älskar dem för känslan av att allt är möjligt, att jag kan göra vad jag vill, att jag har tid till att fundera över vad jag har lust med, vad jag verkligen vill jobba med. Det som skrämmer mig är förstås rädslan för att misslyckas, för att inte en enda idé ska bli insåld och för att alla ska tycka att det jag gör är skit. Kort sagt, helt vanlig jobbångest.
Wish me luck.

Metod - jag har tappat motivationen

2010-10-22T04:42:00.000-07:00

Berätta om ditt projekt och bli nyförälskad

Ett enkelt, men ack så effektivt sätt att hitta tillbaka till den glöd du kände för projektet i början är att berätta om det för någon som inte känner till det. Välj rätt person, gärna någon som är positivt lagd och nyfiken. Berätta hur du kom på idén och varför du tycker att det är viktigt att den genomförs - du kommer bli inspirerad av dina egna ord och det blir en skön påminnelse om den passion du kände i början.

Vila!

Någon gång under projektet gång kommer du med stor sannolikhet att svalna. Det är helt normalt. Det är uttröttande att ge så mycket av sig själv som ofta krävs när man ska genomföra något, och energin räcker inte hur länge som helst. När du känner såhär – tillåt dig vila lite! När du gjort det, kom tillbaka hit och ta del av de här metoderna för att hitta tillbaka till den där gnistan du hade i början.

Metod - jag behöver definiera mina idéer

2010-10-19T00:11:00.000-07:00

Vill du genomföra ett projekt måste du först ha klart för dig vad som ska göras, formulera visionen. Här är en enkel mall att utgå från.

Formulera dina mål

Metod utformad av Margareta Elfgren, personlig coach

1. Vad vill du ha? Skriv ner det! Är det ditt eget initiativ? Har du kontroll över om det kommer genomföras eller ej? Hur känner du när du funderar över ditt mål?

2. Var, när och med vem/vilka vill du uppnå det här målet? Har du funderat över olika varianter av samarbete? Kommer det att ge dig lika mycket som det kommer att ta? Känns det rätt i magen?

3. Hur kommer du att veta när du har nått ditt mål? Stämmer din bild av hur det är när du är där med vad som är realistiskt tidsmässigt och resursmässigt. Var ärlig!

4. Så som du agerar nu, är det bra? Förlorar du något genom att agera som du gör nu? Vilka fördelar har du av ditt nuvarande beteende, vad i ditt nuvarande beteende vill du behålla?

5. Hur kommer resultatet du vill nå påverka dig och andra i din omgivning?

6. Under vilka omständigheter vill du inte nå resultatet? Alltså, när är det inte värt det längre?

7. Vad är det som hindrar dig från att inte redan ha nått ditt mål?

8. Vilka resurser behöver du för att lyckas?

9. Vad behöver du göra för att nå ditt mål? Beskriv detta i detalj, och låt det stå i förhållande till det du beskrivit under fråga 1.

10. När ska du göra detta? Gör en tidsplan.

Hon lär dig utnyttja din hjärna bättre

2010-10-18T10:07:00.000-07:00

Fejka att du redan är där. Våga tjyvstarta. Det är författaren och föreläsaren Jenny Åkermans bästa tips för att sluta snacka om våra drömmar, och börja förverkliga dem.

Det är bara en papperskuliss - det där hindret som gör att vi aldrig kommer längre än att prata om det vi drömmer om. En tunn vägg som ironiskt nog kan vara extremt svår att riva ner.
- Hindret består sällan av mer än idén om att det inte går, men det finns tekniker för att få bort den där tanken, säger Jenny Åkerman, pedagogen som till vardags arbetar med att få människor att inse att de kan mer än de tror, bara de lär sig att utnyttja sina hjärnor bättre.
- Hjärnan är så fantastiskt formbar. Den anpassar sig efter våra behov. Den som blir blind utvecklar ju en bättre hörsel till exempel. Man kan säga att vi gör beställningar till hjärnan på vad vi behöver, sen gäller det bara att beställa rätt saker som går i linje med vad vi vill, säger hon.

Jenny Åkerman har under hela sitt liv varit intresserad av hjärnans potential. Hon är musiklärare i grunden men arbetar i dag som föreläsare och tränare i neurolingvistisk programmering. Hon är också författare till böckerna "Ja, tack, hjärna", "Mer än hjärna" och nu senast "Goda Hjärningar". Problematiken med att "komma igång" möter hon ofta.
- En bra teknik för att ta det där första steget är att börja med något som normalt sett brukar fixas längre fram, säger Jenny. Som att göra en hemsida, till exempel.
- När sajten om projektet är uppe känns det som att jag redan är igång och vips har jag lurat mig själv att fortsätta - det blir ju bara jobbigt att inte göra det där jag skrivit på sajten att jag ska göra, säger hon.

Enligt Jenny utgår våra handlingar från vad vi har för inre målbild. Hon berättar att hjärnan inte kan skilja på fantasi och minnen, därför gäller det att göra målbilden till ett "minne av framtiden" som vi sedan hela tiden påminner oss om. På så sätt kommer vi både medvetet och omedvetet att arbeta mot våra mål.
- Det är så våra hjärnor fungerar. Jag brukar likna beställningarna jag gör till hjärnan med att vara ute och klättra och kasta upp en krok dit jag vill komma. Där kroken sitter, finns mitt mål. Sen kan jag klättra både åt höger och vänster på vägen dit, men förr eller senare kommer jag alltid hamna där kroken är, säger Jenny.
Den som lär sig att förstå hur vår hjärna fungerar och tränar på de tanketekniker som finns kan nå hur långt som helst, säger Jenny.
- Hjärnan har en hiskeligt stor potential. Jag tror att de flesta har världens kapacitet.

"Ett projekt är som en relation"

2010-10-18T04:11:00.000-07:00

Han åker över hela världen för att prata om kreativitet och motivation, har alltid flera projekt på gång och hundratals bakom sig. Donnie Lygonis är en doer som gör det om och om igen.

Donnie Lygnois älskar idéer. Han får gåshud av att prata om roliga projekt och en bra idé ger honom energi som räcker till ett helt fotbollslag. Och det är just den där energin han är känd för. Han är studsbollen som är en mästare på entusiasmera andra, skapa gruppsamhörighet och få sina medarbetare att älska sina jobb.
- Jag har alltid dragit igång grejer, ända sen jag var liten. Jag var ett, vad ska man säga… ett högenergibarn, säger Donnie, och det är inte svårt att tro honom. Han började sin karriär som militär, men efter åtta år kliade det för mycket i entreprenörssjälen och tillsammans med sin syster gjorde han upp en plan. De bestämde sig för att inom femton år ha byggt upp en ekonomisk plattform som är så pass stark att de själva ska kunna bestämma vad de ska jobba med, och själva kunna finansiera projekten. Sedan dess har de startat och drivit ett gäng företag, både tillsammans och på var sitt håll – och målet är fortfarande tydligt definierat.
- Vi kan nog lyckas med vår plan, vi har några år på oss och just nu ser det bra ut, säger Donnie.

Fram till sommaren 2008 var han VD för sajten Playdo, ett spelcommunity som snabbt vuxit i både Sverige och utomlands. Det började som ett hobbyprojekt, men antalet medlemmar var snart uppe i över 400 000. Nu används sidan i över 150 länder och har snart 2 miljoner användare.
- Jag var med i starten av det ”nya playdo” tillsammans med tre andra, tog in de första 25 miljonerna, anställde de första 25 personerna och lämnade sen över till den nya VDn, säger Donnie. Enligt honom var hans roll i projektet ett ”textbook example” av hur olika människor behövs i olika faser. Han beskriver sig själva som världsbäst på att starta projekt och få igång dem, men när det börjar bli mer vardag och rutin över det hela blir han på en gång en sämre ledare. Då är det dags att lämna över projektet till någon annan som passar bättre.
- Jag tog Playdo-projektet från en yvig idé till ett lanserat spel och den nya Vd:n ska nu ta det från ett lanserat spel till en världsprodukt.

Sedan Playdo-tiden har Donnie, i vanligt ordning, ägnat sig åt att förverkliga ett antal nya idéer. Många inom spelbranschen, andra handlar om mobila tjänster och tjänster på nätet.
- Men den största visionen just nu är ändå Constant Innovation, ett företag jag och syrran döpte efter vår pappa Constantin som gick bort i cancer 2004. Målet är att skapa en stiftelse som ger ut stipendier och bidrag till entreprenörer som arbetar med världsförbättrande idéer, för det gjorde vår far hela sitt liv, och det är ett litet sätt för oss att hedra hans minne. Han berörde så många människor på ett sånt positivt sätt.

Donnies Lygonis är en populär föreläsare och hans hjärteämnen är, kanske inte helt oväntat, ledarskap, kreativitet och motivation. Med hundratals projekt bakom sig vet han vad han pratar om. För att driva igenom ett stort projekt krävs mod, säger Donnie. Och jävlar anamma. Det kommer alltid dyka upp människor längs vägen som inte tror på idén. Dessutom krävs det självinsikt.
- Ett av de vanligaste skälen till att projekt rinner ut i sanden är att de som driver det antingen saknar självinsikt, eller inte erkänner sina svagheter.
Ett projekt är, enligt Donnie, som en relation. Du är upp över öronen förälskad i början, men efter ett tag mattas entusiasmen av.
- Då måste man, precis som i en relation, försöka komma ihåg vad det var man gick igång på i början. Oftast kommer man på det och då blir det världens nytändning!

Har gjort-listan

2010-10-16T02:04:00.000-07:00

Jag har sedan jag började frilansa inte bara skrivit listor över allt jag ska göra, utan även över det jag redan har gjort under dagen. Det här gör jag antingen under arbetets gång eller mot slutet av arbetsdagen när det är dags att börja runda av. Det kan låta onödigt men är ett fantastiskt sätt för mig att tydligt se att jag faktiskt gjort en hel del även om det inte känns som det (jag tycker i princip aldrig annars att jag hunnit med det ska hade tänkt hinna med) - och även om jag inte gjort det som stod på min att göra-lista. Dessutom gör har gjort-listan att jag kan lämna arbetet bakom mig med en känsla av att ha allt under kontroll. Det är ett sätt att städa huvudet och få ännu mer ordning på tankarna.
/Johanna

Att se till förutsättningarna och kanske sänka ambitionerna en aning

2010-08-18T12:12:00.000-07:00

Jag längtar så efter struktur. Ordning på skrivbordet, ordning på dagarna, ordning på livet. Jag vill att mina bokföringspärmar ska vara prydliga, fakturor ivägskickade, nya jobb på gång. Full koll på vad som händer i vännernas liv, massor av tid för att skicka dem långa mail och prata länge i telefon. Rent i lägenheten, var sak på sin plats och god mat i kylskåpet i väntan på att bli kreativt tillagad. Hemmagjord müsli och snygga kläder i garderoben. Så vill jag ha det.

Men inte till priset av att vara trött jämt, utan lust till att göra det sådär fint och coolt och effektivt och succéartat fantastiskt. Utan ork till att ens vara lycklig åt det jag faktiskt har. Då bor jag hellre i ett leksakskaos, äter spagetti varje dag med virrig bokföring i pärmarna.
Och jag behöver inte få allt det där på en gång. Det går ju inte ens om jag skulle försöka. En sak i taget räcker. Ett rent skrivbord i dag, en ny tröja i morgon. Ett nytt roligt projekt på gång på onsdag.

Ibland är det svårt att se att målen kanske är lite väl högt satta för att man ska må bra. Ibland måste man ge sig själv lite mer tid för att nå dem. För livet tar tid att få ordning på - i alla fall om man ska hinna vara trött mellan varven också.
/Johanna

Det här med att jobba med barn hemma

2010-08-09T02:56:00.000-07:00

Så är det dags att få fart igen. Efter ett års mammaledighet är det nu meningen att jag ska dra igång propellern, sätta i turbobatterierna och spurta ut i arbetslivet. Det är ju bara det att dagiset inte börjar förrän om två månader. Inga problem tänker jag när jag tackar jag till uppdragen med deadline redan om ett par veckor - trots att jag vet att det är svårt, väldigt svårt, att jobba med en ettåring hemma.

Jag är en obotlig optimist när det handlar om att hitta tid. Tidsoptimist heter det visst, men jag är inte typen som kommer försent utan snarare en sån som ser mig själv som världens mest effektiva människa. Jag tänker att om sonen sover i en timme så hinner jag göra massor, och under kvarten som han leker med sina klossar i godan ro kan jag definitivt skriva en hel sida. Minst. Nu funkar det ju inte riktigt så, har jag märkt. Det tar tid att komma i gång, ställa in fokus och hitta koncentrationen. Och att ständigt bli avbruten gör det inte lättare. Vad gjorde jag nu igen? Blev jag färdig med det? Va? Stängde jag ner det dokumentet? Men det var ju det andra jag var färdig med! Eller var jag färdig?

Jag tog ett och annat jobb även när sonen var yngre. Det var svårt då också, men det gick. Herregud, då låg han åtminstone kvar där man la honom även om han gnölade till då och då av tristess. Nu vette fåglarna hur det kommer att gå. Med en ettåring, som dessutom går, är det bara att glömma allt vad flow och arbetsdiciplin heter. Tänk istället två minuters arbetsro, en halvtimmes barnmatning, tre minuters arbetsro, en kvart bygga koja osv osv.

Det är väl bara att inse. Barn tar tid och ska göra det. Och för oss som försöker jobba trots att vi är hemma med barnen - det är kvällarna som gäller. Eller barnvakt. Vare sig vi är effektiva eller ej.
/Johanna

Att sätta mål

2010-04-23T04:38:00.001-07:00

Det är fascinerande hur effektivt det kan vara att sätta upp mål. Ett stort mål att dagdrömma om, ett mellanstort som känns realistiskt men ändå lite sådär pirrigt, läskigt och roligt på samma gång och så ett gäng små mål som ligger nära i tiden. Ett för dagen, ett för veckan och ett som ska vara klart till jul, typ.

Det trixiga med målsättande är att verkligen bestämma sig och sen inte vara för överseende mot sig själv. Målen måste hållas - annars fallerar allt har jag upptäckt. Visst finns det gånger när ingenting funkar och alla planer blir till en dåligt-samvete-gröt, men då har jag lärt mig att istället för deppa fundera på varför det inte lyckades och sedan sätta upp ett mer realistiskt mål.

Det är viktigt att njuta av hur bra man är då och då och det finns inget som gör så mycket nytta för arbetsglädjen som att ha klarat av ett mål. Så fundera över vad du vill, skriv ner det och nå dit. Varje dag!
/Johanna

Min vision - därför

2010-04-03T08:13:00.000-07:00

Jag har alltid varit fascinerad av människor som får saker gjorda, som tar tag i det som behöver göras utan att ha stönat och ojat sig i flera månader innan. Jag tycker inte själv att jag är en doer även om jag gärna skulle vill vara en. Visst får jag saker gjorda, men det är inget som ligger naturligt för mig. Jag kan vara otroligt trögstartad och får ofta verkligen kämpa för att komma igång. Och det är därför minvision.se finns - för att jag behöver sidan själv! Metoderna som ligger där är sådana jag själv använder och tycker hjälper. Nu hoppas jag bara på att de kan kicka igång fler än mig. Världen behöver doers.
/Johanna

En realistiskt visionär

2009-06-04T11:05:00.000-07:00

”Det värsta med en bra idé är att det är ett sånt jävla jobb att genomföra den”.
Det var föreläsaren och entreprenören Donnie Lygonis som sa det, och han har så rätt. Det är besvärligt att vara visionär och realist samtidigt - insikten om att det inte går att vara lat om projektet ska bli av, att det kanske kommer kräva mer energi än du egentligen har och att många dyrbara lediga timmar kommer att gå åt kan få den mest energiske entusiasten att svalna. Med de här tankarna i bagaget har jag kommit till en insikt: Satsa bara det du tycker är roligt, som ger dig mer energi än den som går åt och som leder till att du ännu mera lever det liv du vill leva. Det låter kanske självklart, men när jag tittar mig omkring ser jag sorgligt många som lägger massor av energi på saker som inte gör dem lyckliga. Det är lätt att välja fel, som någons mormor sa någon gång.

Jag älskar att mässa om hur allt för många bra idéer glöms bort och att världen kommer att bli bättre när fler vågar tro på sina idéer och lär sig att komma igång. Men för att världen verkligen ska bli bättre krävs det att alla de som vågar ta det där steget verkligen tänkt igenom vad idén kommer kräva av dem. Drömmer du om att bo i ett hus du byggt själv, måste du först vara säker på att du tycker att de är roligt att snickra. Vill du bli frilansjournalist måste du vara beredd på att också bli en säljare.
Jag hade säkert kunnat få idén till MinVision.se även om jag inte tyckte att det var kul att skriva och starta webbsajter – men om det varit så hade förmodligen inte sidan funnits idag.

Var en doer, våga ta steget, men glöm inte tänka efter före.
/Johanna

Om att inte komma igång

2009-02-28T06:23:00.000-08:00

Jag sätter på en kopp kaffe, lägger i en tvätt, sätter upp håret. Så. Nu borde jag vara redo. Går till skrivbordet, städar lite, sätter på en bra skiva och lägger händerna på tangentbordet. Ingenting. Vad skulle jag skriva om? Fan, jag glömde kaffet. Upp igen. Mjölken är slut. Ut, handla i kvartersbutiken, i med mjölken, tar med koppen till arbetsrummet. Så, färdig. Nu ska jag börja.

Ingenting. Tankarna snurrar i huvudet, jag ha ju så mycket att göra, varför kan jag inte bara komma igång?

Det är just det. Tankarna snurrar. Jag har ingen struktur. Jag sitter här, är redo att börja, men så länge jag inte har koll på exakt vad jag ska göra, de konkreta handlingarna, blir ingenting gjort. Så vad gör jag? Jag stirrar in i datorn. Får ångest. Rensar strumpor.

Jag tror att skillnaden mellan doers och ”skjutauppare” framför allt ligger i förmågan att snabbt konkretisera vad som ska göras. En otydlig uppgift känns alltid mycket tyngre än en tydlig, och ofta krävs det faktiskt inte mer än några sekunders tankeverksamhet för att du ska ha bestämt dig för vad uppgiften egentligen innebär. Några sekunders fokuserat tänkande.

Så jag tar fram papper och penna och börjar skriva. Vad ska jag göra? Vad innebär varje uppgift? När jag ska jag göra det? Ju mer konkret det blir, desto lättare känns uppgifterna. Och plötsligt har dagen gått. Och jag har gjort det jag ska.

/Johanna, minvision.se